tisdag 3 april 2018

Bekantskap från förr....

Måste berätta en spokey grej..... Nu i påskas så önskade jag en före detta kollega som jag har som vän på Facebook, Glad Påsk och via den kommentaren så fick jag tillbaks en Glad Påsk önskan från en annan före detta kollega, Kjelle.

Jag har inte haft kontakt med Kjelle sen han hade en fest hemma hos sig i Sundby när han slutade på företaget vi jobbade på då (måste vara nästan 20 år sedan). Jag minns så väl hur Birgitta och jag cyklade hem från den festen, glada och smålulliga (eller rättare sagt jag var hel-lullig) och vi fnissade och skrattade hela vägen hem som tog mycket längre tid än det borde ha gjort egentligen....

Nu tänkte jag att jag måste tala om för Kjelle att Birgitta inte finns med oss längre då han också kände henne. Jag la till Kjelle på min Facebook och skrev ett mess till honom och berättade om henne och frågade vad han gör nuförtiden. Han svarade nästan direkt att han nu bor i Arvika och skriver böcker sen han gått in i väggen för många år sedan... Jag frågade vad han skriver för böcker och han svarar "om hälsa och välmående och varför vi finns här på jorden just nu".

WHAT?

Ibland är det så spokey allting, det är ju precis vad jag behöver få läsa just nu ju... Han undrade vidare vad som hade hänt med Birgitta och jag berättade och då svarade han att han hade tänkt på henne för några veckor sedan bara så där, helt plötsligt. Och att han hade funderat på det här med kroppspulsådern....

Näe, nu börjar det ju bli lite för spokey för mig!!

Jag är övertygad om att det var meningen att Kjelle och jag skulle få kontakt igen just nu och jag ska få läsa hans böcker som han skriver. I detta nu har jag beställt den första boken i en serie som han skriver som heter "Tänk om". Han håller just nu på med en bok om just utmattning.... Det är ju så konstigt allting....

Men både Kjelle och jag är överens, Birgittas energi är som starkast nu och hon har definitivt ett finger med i spelet! ❤❤❤

Kram ❤

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Pandemin tar aldrig slut...

Vänner.... Ett år har gått sedan jag skrev sist... och vilket konstigt år! Mycket har hänt men ändå är allting likadant, vi jobbar fortfar...