söndag 3 maj 2020

Pandemi och Munskydd

Jag måste säga att jag tycker det är SÅ konstigt i dessa pandemi-tider att ingen använder munskydd ute i affärer m.m. Häromdagen åkte jag till ÖB (Presleys mat var slut) och tog på mig mitt munskydd och hade vanliga handskar på mig. Jag och en äldre dam var dom enda i hela affären som hade detta.... alla andra tittade lite konstigt på mig, fnissade lite och lite generat tittade bort precis som att dom skämdes eller var rädda för mig.... Vad är det frågan om? Det är ett äckligt virus som härjar och jag vill då verkligen vara den som råkar smitta din farmor, mormor, morfar, sjuka kusin, sköra mamma, din lillebror som har diabetes.... NEJ, jag tar mitt ansvar och skiter i vad folk tycker om mig. Jag önskar bara att alla andra kunde göra samma sak.

Jag är rätt säker på att vi allihop i familjen haft Corona och det var intressant hur olika vi vart påverkade av viruset. Nu hade jag det jättemilt och kom väldigt lindrigt undan men tyckte ändå det var oerhört obehagligt med andningssvårigheterna och feber och huvudvärk from hell.... Jag låg i sängen och var andfådd....hur sjukt som helst.. utan att ha gjort något. Håkan hade det också väldigt milt med feber några dagar, hosta och lite snuva. Gordon hostade någon dag och Melody hade lite feber några dagar.

Den här sjukdomen skrämmer mig väldigt mycket och jag har mycket mardrömmar och är väldigt rädd att någon av mina nära och kära ska få det och bli jättesjuka. När sedan Adam Alsing gick bort så small det till något i mig och jag bröt ihop och insåg att det faktiskt kan vara dödligt även för oss unga (eller medelålders)....



Med det sagt så har jag otroligt svårt att förstå att vissa människor är ute och trängs på uteserveringar, kramas, reser till landet och lever sitt liv som vanligt. Livet är inte som vanligt just nu! Jag fattar att det kan vara skitjobbigt, och så himla tråkigt att sitta i en lägenhet, kanske ensam, i stan utan balkong MEN.... det är bara en kort period av ditt liv. Ibland måste man tänka på andra och inte bara på sig själv och sina egna behov. Tänk på all sjukpersonal som jobbar och sliter dygnet runt för att kanske just du, inte följt rekommendationerna och stannat hemma. Du kan ha smittat någon som nu ligger på intensiven och kämpar för sitt liv.

Ja, jag är arg och rädd och min ångest är på topp men jag hoppas att det snart är över och vi kan återgå till att umgås på uteserveringar, hänga i barer, gå på konserter och festa med kompisar.

Tycker man det är jobbigt eller pinsamt att ha vanligt munskydd så finns det andra alternativ:


Sköt om er och ta hand om varandra!
Kram ❤



1 kommentar:

  1. Mycket bra skrivet min kära hustru. Människor är rädda.....för vad ANDRA människor ska tycka om dom när dom visar sig med en mask. Obegripligt !

    SvaraRadera

Pandemin tar aldrig slut...

Vänner.... Ett år har gått sedan jag skrev sist... och vilket konstigt år! Mycket har hänt men ändå är allting likadant, vi jobbar fortfar...